Personen som löser brottet heter Adnan. Adnan är en 19 årig kille.
Adnan jobbar som servitris på sin pappas resturang.
Adnan är en väldigt snäll person som alla tycker om, han är väldigt hjälpsam och vill allas bästa. Han är ingen polis, och inte heller någon detektiv, Adnan är bara en vanlig tonåring som vill hitta sin flickvän, malin, hans pappas servitris, Erika och den försvunna tjejen, Emlily som försvann för 8 år sedan.
Jag tycker att han är väldigt modig eftersom han vågar åka till mördaren och kidnapparen. Det är nog inte många som vågar stå så nära en mördare och kidnappare som inte är polis eller något liknande. Svagheter tror jag inte att Adnan har så många, kanske att han är väl lite rädd för att träffa mördaren och kidnapparen, för vem skulle inte varit det om man var i Adnans situation? Men jag tycker i allafall att Adnan var modig och det vart bra att han hittade Erika, för jag tror inte att poliserna hade gjort det utan Adnans hjälp.
söndag 31 januari 2010
söndag 24 januari 2010
Vecka 3
I min bok så har 3 flickor blivit kidnappade. Två av dom tre flickorna har blivit dödade och en bara kidnappad.
Alla tre flickorna hade brunt, lockigt hår och gröna ögon. Dom var väldigt lika varandra till utseendet.
Dom kopplar det till att det är samma kidnappare och mördare till alla flickorna, men sen har jag hört av andra att det inte är det. Men så långt som jag har hunnit i boken just nu (75% ungefär) så kopplas allt till samma person.
Det första brottet var en flicka som hette Emily. Det brottet begicks för åtta år sedan. Hon är en av dom som blev mördad. Hon trodde att det var hennes pojkvän som hämtade upp henne med motorcykel, men hon såg inte vem det vart som körde motorcykeln eftersom han hade hjälmen på sig. Så hon hoppade bara på motorcykeln för hon och hennes pojkvän hade ju bestämt träff precis där den tiden ungefär. Men det var inte hennes pojkvän, utan det var hennes kidnappare och mördare som satt där bakom styret.
Det andra brottet var en flicka som hette Malin. Det brottet begicks för ungefär fyra månader sen. Malin hade märkt att det var någon som var efter henne, som en skugga. Hon fick reda på vem det var och åkte hem till honom. Ingen öppnade på dörren när hon knackade, så hon gick in. Hon gick runt och tittade lite i huset. När hon var inne i huset så hörde hon en bil köra in, hon sprang snabbt ner för trappan och skulle gå ut. Precis när hon öppnade dörren så stod han där, mitt framför henne. Hon sprutade pepparspray som hon hade i sin vänska i hans ögon. Hon sprang därifrån och hennes förföljare följde efter med bilen. En kille körde förbi som hon kände. Hon hoppade in i bilen, och hon försvann sedan med honom.
Det tredje brottet var en flicka som heter Erika. Det brottet var i nutid. Hon hade börjat jobba på Malins pojkvänns pappas resturang efter Malin försvunnit. Han hade ringt henne och sagt att det hade hänt något med hennes morfar, så Erika åkte direkt hem till hennes morfar. Men han var bara och träffade mormor. Därifrån tog han med sig henne. Han skulle ta hand om henne sa han till henne.
Polisen gör egentligen inte så mycket. Det är mest Malins pappa och Malins pojkvän som letar efter dom. Malins pappa har några aningar på vem det kan vara.
Alla tre flickorna hade brunt, lockigt hår och gröna ögon. Dom var väldigt lika varandra till utseendet.
Dom kopplar det till att det är samma kidnappare och mördare till alla flickorna, men sen har jag hört av andra att det inte är det. Men så långt som jag har hunnit i boken just nu (75% ungefär) så kopplas allt till samma person.
Det första brottet var en flicka som hette Emily. Det brottet begicks för åtta år sedan. Hon är en av dom som blev mördad. Hon trodde att det var hennes pojkvän som hämtade upp henne med motorcykel, men hon såg inte vem det vart som körde motorcykeln eftersom han hade hjälmen på sig. Så hon hoppade bara på motorcykeln för hon och hennes pojkvän hade ju bestämt träff precis där den tiden ungefär. Men det var inte hennes pojkvän, utan det var hennes kidnappare och mördare som satt där bakom styret.
Det andra brottet var en flicka som hette Malin. Det brottet begicks för ungefär fyra månader sen. Malin hade märkt att det var någon som var efter henne, som en skugga. Hon fick reda på vem det var och åkte hem till honom. Ingen öppnade på dörren när hon knackade, så hon gick in. Hon gick runt och tittade lite i huset. När hon var inne i huset så hörde hon en bil köra in, hon sprang snabbt ner för trappan och skulle gå ut. Precis när hon öppnade dörren så stod han där, mitt framför henne. Hon sprutade pepparspray som hon hade i sin vänska i hans ögon. Hon sprang därifrån och hennes förföljare följde efter med bilen. En kille körde förbi som hon kände. Hon hoppade in i bilen, och hon försvann sedan med honom.
Det tredje brottet var en flicka som heter Erika. Det brottet var i nutid. Hon hade börjat jobba på Malins pojkvänns pappas resturang efter Malin försvunnit. Han hade ringt henne och sagt att det hade hänt något med hennes morfar, så Erika åkte direkt hem till hennes morfar. Men han var bara och träffade mormor. Därifrån tog han med sig henne. Han skulle ta hand om henne sa han till henne.
Polisen gör egentligen inte så mycket. Det är mest Malins pappa och Malins pojkvän som letar efter dom. Malins pappa har några aningar på vem det kan vara.
söndag 17 januari 2010
Förföljaren
Jag läser boken "förföljaren" av Magnus Nordin. Magnus Nordin är en ungdomsförfattare. Han gillar att skriva spännande böcker så att man blir lite rädd. Magnus Nordin har också skrivit ungdomsböckerna:
* Det fjärde offret
* Skuggvarelser
* Prinsessan och mördaren
* Huset vid vägens slut
* Svart drama
Magnus Nodrin har skrivit en barn bok också:
* Gudarnas ring
Boken är en spänningsroman, thriller.
Jag valde boken "förföljaren" för att jag tyckte att omslaget såg spännande ut, när jag läste på baksidan så verkade den spännande också. Sen var det många i klassen som sa att dom hade läst den och att den var jättebra, och då blev jag lite nyfiken på den :). Sen så brukar Magnus Nordins bäcker vara jättebra. Tidigare har jag läst böckerna "huset vid vägens slut", "prinsessan och mördaren" och "svart drama" av Magnus Nordin. Dom böckerna tycker jag var jättebra så därför valde jag just boken "förföljaren"!
torsdag 19 november 2009
Sista inlägget
Jag har läst boken "Dödligt godis". Nu har jag äntligen läst klart den, men jag tyckte inte att den va så bra, jag förstod den liksom inte.. Den handlade om en tjej som heter Rafaella, som vid 11-12 års åldern blir nyfiken på knark och därefter prövar det. Hon blir väldigt snabbt beroende och vill pröva på nytt knark hela tiden. Men när hon blev 24 år så slutade hon med knark. Hon fick hjälp och idag uppskattar hon livet och ser varje dag som en ny gåva. Rafaella kunde inte själv ta sina knark sprutor, så hon gick till en som kallades för "Doktorn" och så fick han göra det på henne. Sen när hon inte var i det huset som han var i så fick hennes man och pojkvän sticka in sprutorna i henne. Jag tycker att det är lite sorgligt att hon är så beroende så fast hon inte kan sticka in sprutorna rätt så måste hon ändå göra det så då ber hon andra. Men det är ju bara min uppfattning om det.
Jag gillade inte heller boken, den var lite jobbig att läsa. Först verkade den helt okej, men sen efter ett tag så ville man liksom inte läsa. Det räckte med en eller två sidor om dagen, men jag läste mer ändå, men jag blev väldigt trött av den eller vad man ska säga. Men själva handlingen var väl ganska bra, och jag tycker att det var bra att man får en annan uppfattning om knark. Jag har liksom aldrig tänkt att jag vill prova på knark eller något sånt, men nu känner jag att jag verkligen inte vill det.
Jag tycker att det var lite jobbigt att jobba på det här sättet, för som tex det här inlägget, det tog hur lång tid som helst för mig att skriva klart det för man tänker då typ varje helg att man hinner under helgen, men sen går helgen hur snabbt som helst och sen ligger man där i sängen på söndagen när man ska sova och komemr på att man glömt bort bloggen. Jag tror att det skulle vara lättare att man skrev för hand och lämnade in en sida varje vecka, för då tror jag inte att man skulle skjuta upp på det så himla mycket. Uppgifterna var också lite svåra att förstå, i allafall det här sista tycker jag. Men annars så var det väl helt okej.
Jag hoppas att jag har klarat det här inlägget, för jag förstod inte så mycket av vad man skulle skriva, men men. Hoppas det blir bra ändå ;)
Jag gillade inte heller boken, den var lite jobbig att läsa. Först verkade den helt okej, men sen efter ett tag så ville man liksom inte läsa. Det räckte med en eller två sidor om dagen, men jag läste mer ändå, men jag blev väldigt trött av den eller vad man ska säga. Men själva handlingen var väl ganska bra, och jag tycker att det var bra att man får en annan uppfattning om knark. Jag har liksom aldrig tänkt att jag vill prova på knark eller något sånt, men nu känner jag att jag verkligen inte vill det.
Jag tycker att det var lite jobbigt att jobba på det här sättet, för som tex det här inlägget, det tog hur lång tid som helst för mig att skriva klart det för man tänker då typ varje helg att man hinner under helgen, men sen går helgen hur snabbt som helst och sen ligger man där i sängen på söndagen när man ska sova och komemr på att man glömt bort bloggen. Jag tror att det skulle vara lättare att man skrev för hand och lämnade in en sida varje vecka, för då tror jag inte att man skulle skjuta upp på det så himla mycket. Uppgifterna var också lite svåra att förstå, i allafall det här sista tycker jag. Men annars så var det väl helt okej.
Jag hoppas att jag har klarat det här inlägget, för jag förstod inte så mycket av vad man skulle skriva, men men. Hoppas det blir bra ändå ;)
söndag 18 oktober 2009
vecka 42
Tyvärr så kan jag inte göra det här inlägget. För det står ingenting om Raffaella Fletcher eller Peter Mayle. Vi kan prata mer om det i morgon Maria så kan jag förklara.
DÖDLIGT GODIS
Jag läser boken "DÖDLIGT GODIS". Boken är skriver av Raffrella Fletcher & Peter Mayle. Boken är ganska spännande tycker jag. Den handlar om en tjej som blir nyfiken på knark redan vid 11-års åldern. Hon blir en missbrukare från att hon är 12 år tills hon är 24 år. Hon slutar med knark när hon är 24 år.
Författaren/författarna har själv knarkat och lagt av. Det är en sann knarkarhistoria. Jag tror att dom vill att man ska förstå hur farligt de är med knark och särskilt vid en sån tidig ålder. Jag tror att dom som läser den här boken kommer förstå att de verkligen är jätte farligt att knarka. Och det tror jag att författarna vill få ut av den här boken. Och jag tycker i allafall att dom lyckas med det på mig. Jag hoppas att dom lyckas med alla andra som läser den här boken också. Men på vissa kanske det bara förstärker känslan av att prova knark, för att veta vad hon gillade med knarket. Men jag hoppas verkligen inte att de är så för någon. Själv har jag aldrig ens tänkt tanken att börja använda knark, och när jag har börjat läsa den här boken så har de fått mig att verkligen inte vilja knarka.
Författaren/författarna har själv knarkat och lagt av. Det är en sann knarkarhistoria. Jag tror att dom vill att man ska förstå hur farligt de är med knark och särskilt vid en sån tidig ålder. Jag tror att dom som läser den här boken kommer förstå att de verkligen är jätte farligt att knarka. Och det tror jag att författarna vill få ut av den här boken. Och jag tycker i allafall att dom lyckas med det på mig. Jag hoppas att dom lyckas med alla andra som läser den här boken också. Men på vissa kanske det bara förstärker känslan av att prova knark, för att veta vad hon gillade med knarket. Men jag hoppas verkligen inte att de är så för någon. Själv har jag aldrig ens tänkt tanken att börja använda knark, och när jag har börjat läsa den här boken så har de fått mig att verkligen inte vilja knarka.
måndag 5 oktober 2009
Det fjärde och sista inlägget om denna bok.
Nu har jag läst ut min bok.
Jag tyckte att boken som jag lästa var ganska svår läst. Och det var ganska jobbigt att läsa den kursiva texten. Men det gick ganska bra ändå.
Det jag tror att författaren (Johanna Nilsson) vill få ut av sin bok är att man ska förstå hur dom som blir mobbade ungefär känner sig, och hur dåligt dom mår. Och hur mycket dom kan skada sig själva både fysiskt och psykist på grund av mobbning.
När jag läste boken så blev jag lite berörd eller vad man ska säga.. Jag har aldrig tänkt på mobbning på de sättet som jag har börjat göra nu när jag läste boken och efter jag läst den. Och jag förstår inte riktigt att jag aldrig har hjälp dom som har blivit utsatta. Om jag har sett någon som blivit mobbad så visst har jag väl sagt till dom som mobbar den personen typ "sluta!" eller något sånt. Men dom har ju aldrig slutat och jag har ju aldrig sagt till några lärare eller så. Men det ska jag börja med, för man tänker ju inte att dom mår så jätte dåligt som Hanna mådde. Och det tyckte jag var bra me boken att man fick sig en liten tankeställare. Jag tycker att alla borde tycka som jag om mobbning nu.
Det jag kommer minnas med boken är att jag måste säga till dom som mobbar någon person. Jag tror att jag också kommer minnas att boken var lite svårläst och så, men bra. Sen tror ajg int e att det är så mycket mer jag kommer minnas av boken.
Jag tyckte att boken som jag lästa var ganska svår läst. Och det var ganska jobbigt att läsa den kursiva texten. Men det gick ganska bra ändå.
Det jag tror att författaren (Johanna Nilsson) vill få ut av sin bok är att man ska förstå hur dom som blir mobbade ungefär känner sig, och hur dåligt dom mår. Och hur mycket dom kan skada sig själva både fysiskt och psykist på grund av mobbning.
När jag läste boken så blev jag lite berörd eller vad man ska säga.. Jag har aldrig tänkt på mobbning på de sättet som jag har börjat göra nu när jag läste boken och efter jag läst den. Och jag förstår inte riktigt att jag aldrig har hjälp dom som har blivit utsatta. Om jag har sett någon som blivit mobbad så visst har jag väl sagt till dom som mobbar den personen typ "sluta!" eller något sånt. Men dom har ju aldrig slutat och jag har ju aldrig sagt till några lärare eller så. Men det ska jag börja med, för man tänker ju inte att dom mår så jätte dåligt som Hanna mådde. Och det tyckte jag var bra me boken att man fick sig en liten tankeställare. Jag tycker att alla borde tycka som jag om mobbning nu.
Det jag kommer minnas med boken är att jag måste säga till dom som mobbar någon person. Jag tror att jag också kommer minnas att boken var lite svårläst och så, men bra. Sen tror ajg int e att det är så mycket mer jag kommer minnas av boken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)